Den svenska eftergiftspolitiken mot Nazityskland gick för långt. Det hävdar historieprofessorn Klas Åmark i boken ”Att bo granne med ondskan” som utkommer i februari. Boken har tillkommet på ett regeringsuppdrag.
I dag 27 januari är det förintelsens minnesdag. Och trots att det är precis 66 år sedan Auschwitzlägrets portar öppnades för offentlighetens ljus så kastar sig fortfarande en skugga över Sverige. Nazisterna kom till makten i Tyskland redan 1933 och terrorn mot oliktänkande och rasismen började flera år före kriget. Vad visste myndigheter och regering? Kunde Sverige gjort någon skillnad? Och vad är det med den här tiden som fortfarande fascinerar?
– Jag tror det handlar om att allt sätts på spel. Existensen. Möjligheten att överleva. Grundläggande mänskliga rättigheter. Under andra världskriget hänger allt på ett hår. Det är dramatiskt och avgörande, säger Klas Åmark, numera pensionerad historieprofessor.
År 2000 gav den socialdemokratiska regeringen Vetenskapsrådet uppdrag att i ett forskningsprogram kartlägga Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen. Sedan 2006 har Klas Åmark arbetat med projektet att skriva och sammanställa ett verk, som är tänkt som den första breda, vetenskapligt väl underbyggda genomgången av Sveriges historia både före och under andra världskriget.
– Av flera skäl valde Sverige tystnad inför våldet och terrorn. Men bor man granne med ondskan räcker det inte för en demokrati att tiga, säger Klas Åmark.
Boken visar bland annat på effekterna av regeringens handels- och presspolitik och hur den svenska flyktingpolitiken i snabb förändring gick från sträng restriktivitet till stora, aktiva räddningsaktioner.
– Den nya forskningen om andra världskriget visar att den nazistiska politiken var värre, mer omfattande och systematisk än vad tidigare forskning visat, och det gäller inte bara gentemot judar utan mot flera andra länder och folk, säger Klas Åmark.
– Men även vår egen eftergiftspolitik har varit värre än vad jag trodde. När man som jag ställt samman olika källor med tidigare forskning, så ser man en systematik som chockerat mig. => More