Mysteriet M/S Kinnekulle i skuggan av det kalla kriget

01-01-2000 , by Jan Sjöberg , ed. Göteborgs Universitet Historiska institutionen

Fyndet på havet

Fredagsmorgonen den 20 februari 1948 gick den danske fiskekuttern H 1386 Marie av Jyllinge ut från Rödvig på Själlands östkust. Den vinterkalla Östersjön var orolig. Sjön gick hög och vindstyrkan var 7 beaufort (14-17 m/sek). Temperaturen –20o C. Det var kända vatten föraren Christian Simonsen (f. 1913) och hans medhjälpare Holger Gunnar Andersen (f. 1919) och Valdemar Jensen (f. 1928) färdades i. Samtliga var från Jyllinge.

För snart tre år sedan hade det andra världskriget slutat, och ockupationsmakten Tysklands styrkor tvingats bort från såväl land som sjöss. Men farorna på Östersjön var därmed inte borta. Minorna från kriget gjorde havet osäkert. Handelsfartygen var emellertid anvisade vissa leder, som var mindre farliga, och som egentligen skulle vara fria från minor. Men alla minor var inte alltid avlägsnade.

I och med freden hade dock inte krigsfartygen försvunnit från Östersjön. Andra världskriget följdes ju av det kalla kriget. Världen delades upp i två maktblock, öst och väst, med totalt motsatta idéologier. En järnridå hade fällts ned kring öststaterna, som Winston Churchill beskrev tillståndet i Europa, och misstroendet mellan makterna var i det närmaste totalt. En rädsla för varandra piskades upp på båda sidor, och en tid efter krigsslutet grep något av en rysskräck folket.

Men av detta kände sannolikt inte de tre danska fiskarna något för stunden, när de som enda Rödvigsbåt kämpade sig fram över Östersjöns höga vågor. Efter någon timmes färd omkring nio sjömil sydost Rödvig påträffade de klockan 10.30 ett starkt nedisat fartyg utanför Stevns Klint söder om Köge bukt, drivande för ost sydostlig kuling mot land. De kunde inte identifiera den tremastade skonaren, möjligen utläsa bokstäverna K i n g. En brand hade troligen härjat på akterdäcket, som även syntes vattenfyllt. Försvarslöst mot vågor och vind och angripet av kraftiga ismassor gav det övergivna fartyget ett spökligt intryck. Ett drama måste ha utspelat sig i Östersjöns iskalla vatten.

Fartygets livbåt var förtöjd i aktern med en cirka 20 famnars lång stålwire. Den flöt med kölen upp, men syntes oskadad. Inget folk fanns på däcket, och ingen svarade på fiskarnas anrop. Christian Simonsen förstod genast att de funnit vad som på sjömansspråk kallas ett ”dött skepp”, tillåtet att bärga för den som så kan.-> More

Leave a Reply